|
|
|
Tillbaka
|
Mixerbord finns i alla storlekar. Från ett
enkelt mikrofoningångsteg till stora bord med 100-tals in och utgångar,
fullspäckade med signalbearbetnings funktioner. Digitala och analoga. Datorstyrda
eller manuella. Inte är det lätt att veta vad man behöver. Principen är
dock för det mesta densamma. Hur många signalkällor ska jag använda ? Hur
många signalkällor måste jag mata med olika innehåll ? Kan man svara på
dessa frågor blir valet enklare. |
|
Rent generellt kan man säga att en
mixer består av följande delar. Först ett ställbart
ingångsförstärkar steg som anpassar signalen
så att alla insignaler blir att hamna i samma nivå.
Oftast finns dessutom någon möjlighet att ställa
nivån mellan insignalerna med hjälp av exempelvis
en kanalregel. Om man har flera utgångar kan det finnas
möjlighet att adressera signalen till de olika utgångarna
(Routing, Sub, Bus etc). Om man har möjlighet till flera
olika mixningar, finns även reglage för dessa utgångar
(AUX, MONITOR, EFFECTS etc). Dessa kan oftast väljas före
eller efter kanalregel, beroende på hur man vill att dessa
ska fungera. Oftast finns någon form av signalbearbetning
på varje ingångskanal. Det vanligaste är tonkontroller
eller equalizer. Allt från enkel bas och diskant på
fasta frekvenser till flerbands (fyra eller fler) parametrisk
equalizer med ställbar gain, frekvens och branthet (q-värde).
Har man ett mera påkostat analogbord eller en digtalmixer
finns också ofta kompressor på varje kanal. |
|
Digitalt eller analogt ? Tja, det finns
inget klart svar på den frågan. Det beror även
här på vad man har för krav på funktioner
och möjligheter. Det man generellt kan säga är
att idag är digitalborden ljudmässigt helt i klass
med analogborden. Prismässigt får man mycket mera
funktioner (kanalprocessning typ eq, kompressor, delay etc)
om man väljer digitala bord jämfört analoga mixerbord
i samma prisklass. Men man ska tänka på att 99 gånger
av 100 håller inte gränssnittet mot ljudteknikern
samma höga klass som på en analogmixer. Det tillverkaren
sparar pengar på är att hålla nere rattar och
knappar till ett minimum eftersom de elektromekaniska detaljerna
kostar mycket pengar. Detta medför att man inte får
en ratt för varje parameter utan kanske får bläddra
sig fram till rätt meny i nån display för att
kunna ändra frekvensen högpassfiltret på kanal
11. Du förstår kanske att det inte är kul om
det är bråttom och det medför 10 tangentryckningar
för att komma dit. Men kan man leva med så har man
för det mesta stora möjligheter vad gäller automation
istället. Oftast kan man spara hela inställningar
av mixern som scener och bara med en tangenttryckning ladda
tillbaka dessa. I och med att det fysiska gränssnittet
är nedbantat tar oftast digitalmixern mindre fysisk plats
än motsvarande analoga variant. Detta kan vara en stor
fördel när man befinner sig i trånga teatersalonger. |
|
Vad man än väljer, analogt eller digitalt,
så måste man bestämma sig för hur många
signalkällor vill jag ha möjlighet att blanda till
hur många utgångar. Vet man sen också om man
vill ha stor frihet att snabbt ställa om flera kanalers
parametrar blixtsnabbt och samtidigt ha en bra överblick,
så veta man att ett analogt mixerbord är mest lämpat.
Klarar man sig utan översikten och snabbheten bör
man satsa på den digitala varianten eftersom den i dagsläget
ger mest funktioner och möjligheter för pengarna.
Det finns lite olika typer av mixerbord (gäller både
analogt och digitalt) beroende på vad man primärt
tänkt sig använda dom till. Konfigurationen med utgångar/ingångar/funktioner
är ofta olika om man tittar på FOH (front of house),
monitor, postproduction, radio etc. Om vi tittar på pa-borden
används i större system minst två mixer bord.
FOH och monitor. FOH är oftast placerad i publikområdet
och används för att mixa ljudet för publiken
via huvud högtalarsystemet(n). Monitorbordet är placerat
på scen och mixar ljudet som musikerna/skådespelarna
vill ha. Detta används endast för lyssningen på
scen, och hanterar oftast flera separata mixar (en till två
för varje musiker). Den mixern är ofta utrustad med
fler auxbussar (ibland upp till 40), en för varje lyssning.
Man använder till detta någon form av splitsystem
för mikrofonsignalerna så samma insignaler finns
tillgängliga i båda mixerborden. Ofta har man fler
splitutgångar for möjlighet att ansluta inspelningsmixer
eller ob-buss. |
|
|
|
| |